20110415 En liten Oliver kom till världen

Efter 10 dagar över tiden så förstod jag äntligen att någonting var på gång. 21.45 den 14 april så hände det något efter jag hade badat. Ett kraftigt hugg i ländryggen och i samband med det så kom en del av "proppen."  Jag ville inte hoppas på för mycket men värkarna kom regelbundet redan från början. Jag började att klocka värkarna 22.45 och då kom dom med 3-4 minters mellanrum och dom varade från 40 sekunder till 1 minut. Eftersom att dom kom så tätt så kunde jag inte sova så jag satt och läste tidningar. Vid 01 så började jag blöda ganska mycket så jag bestämde mig för att ringa till förlossningen för att rådfråga om vad vi skulle göra. Eva som jag fick prata med var jätte trevlig och tyckte att jag skulle komma in och att vi skulle vara beredda på att stanna. Jag började att packa ihop väskan och började städa och plocka ihop hemma. När jag städade insåg jag att jag inte hade så ont så jag funderade på om jag skulle stanna hemma, men eftersom jag blödde så ville jag inte riskera att stanna hemma ifall någonting var fel. Fredrik har inget körkort så jag bestämde mig att köra in till sjukhuset, tack och lov så har vi inte så lång och färden tog bara 7 minuter. Väl inne så satte dom en ctg kurva och värkarna kom nu regelbundet med ett mellanrum på 1.40 och varje värk varade i 40 sekunder. Sen kollade dom alla hinnor och vattnet. Allt såg bra ut och jag var öppen 4 cm så vi fick stanna kvar för nu viste vi att vårat älskade barn var på väg ut till oss. När vi kom tillbaka till vårat rum och jag hade bytt om så gick mitt vatten med dunder och brak, det tog aldrig slut, kunde ite föreställa mig att det var så mycket vatten. Men i samband med att vattnet gick så blev värkarna helt plötsligt 150 gånger starkare. Jag ville inte ligga i sängen utan stod vid ett gåbord och Fredrik hjälpte mig att hålla koll på andningen han var så himla duktig och jag skulle inte ha klarat mig utan honom. Tyvärr så avtog aldrig mina värkar helt utan dom bara fortsatte å fortsatte så det blev ingen vila emellan. Eftersom att jag stog alldeles blöt och kall efter allt vatten så fick jag lägga mig i ett bad men efter 4 värkar så bad jag Fredrik att ringa på barnmorskan för nu ville jag ha bedövning. Väl uppe ur badet så kollade hon hur mycket jag hade öppnat mig och hennes svar angående ryggbedövning var, "tyvärr så hinner vi inte ta bedövning utan nu blir det barn". Visade sig att allt hade gått mycket fortare än vad någon av oss hade räknat med. Eva som jag hade prata med på telefonen blev även min barnmorska på förlossningen, vilket jag är mycket glad och tacksam över. Krystvärkarna varade från 05.18 och 05.37 är våran lilla Oliver född.

Han var 50 cm lång och vägde 3590 gram. Han var helt perfekt.